Varför så bråttom?
Jag fick en kommentar här som undrade varför vi väljer att skaffa barn så tidigt, och då kommentaren var skriven i ett vårdat och trevligt språk väljer jag att svara på den.
Det finns många anledningar till varför jag och M har kommit fram till att det är rätt för oss med barn just nu. De flesta av de skälen är personliga, vilket jag hoppas att ni förstår, men här har ni i alla fall några.
- Kärlek. Störst och först. Jag och M älskar varandra över allt annat på denna jord. Vi vill få barn tillsammans.
- Mognad. Vi känner båda att vi är redo att lämna vårt oansvariga tonårsliv bakom oss. Redan nu så tillbringar vi den mesta tiden på ett sätt som våra jämnåriga kompisar kallar "medelålders". Både jag och M var "vilda" i yngre dagar, så kanske är det att vi helt enkelt blivit mätta på det.
- Ekonomi. När vi började prata om barn tänkte vi bägge först att det inte skulle gå, att vi helt enkelt inte skulle ha råd att ge vårt barn vad h*n förtjänade. Efter många långa beräkningar så kom vi dock fram till att jo, det kan vi faktiskt. Att veta att ekonomin kommer gå ihop även med barn är en viktig del i det hela.
- Missfallet. Som ni kanske vet så fick jag missfall i en graviditet som inte var planerad. Det var inte långt gånget, men det fanns där. Trots den korta tid vi hann tänka på det på så var jag och M direkt överens om att vi skulle behålla barnet - inte för att någon av oss är mot abort, utan helt enkelt för att vi kände att vi ville ha vårt barn.
Efter missfallet så blev allt tomt. Det fanns ingen känsla av lättnad över att förlora det som kunde ha blivit, och när M föreslog att vi skulle försöka igen så höll jag med honom. Inget barn kan ersätta just det barnet, det säger sig självt, men inget säger att vi inte kan få bli de föräldrar vi trodde att vi skulle få bli.
Är det fortfarande något som är oklart så svarar jag gärna på frågor.
Det finns många anledningar till varför jag och M har kommit fram till att det är rätt för oss med barn just nu. De flesta av de skälen är personliga, vilket jag hoppas att ni förstår, men här har ni i alla fall några.
- Kärlek. Störst och först. Jag och M älskar varandra över allt annat på denna jord. Vi vill få barn tillsammans.
- Mognad. Vi känner båda att vi är redo att lämna vårt oansvariga tonårsliv bakom oss. Redan nu så tillbringar vi den mesta tiden på ett sätt som våra jämnåriga kompisar kallar "medelålders". Både jag och M var "vilda" i yngre dagar, så kanske är det att vi helt enkelt blivit mätta på det.
- Ekonomi. När vi började prata om barn tänkte vi bägge först att det inte skulle gå, att vi helt enkelt inte skulle ha råd att ge vårt barn vad h*n förtjänade. Efter många långa beräkningar så kom vi dock fram till att jo, det kan vi faktiskt. Att veta att ekonomin kommer gå ihop även med barn är en viktig del i det hela.
- Missfallet. Som ni kanske vet så fick jag missfall i en graviditet som inte var planerad. Det var inte långt gånget, men det fanns där. Trots den korta tid vi hann tänka på det på så var jag och M direkt överens om att vi skulle behålla barnet - inte för att någon av oss är mot abort, utan helt enkelt för att vi kände att vi ville ha vårt barn.
Efter missfallet så blev allt tomt. Det fanns ingen känsla av lättnad över att förlora det som kunde ha blivit, och när M föreslog att vi skulle försöka igen så höll jag med honom. Inget barn kan ersätta just det barnet, det säger sig självt, men inget säger att vi inte kan få bli de föräldrar vi trodde att vi skulle få bli.
Är det fortfarande något som är oklart så svarar jag gärna på frågor.
Kommentarer
Postat av: Tina S
aahh varför lyssna på när folk skriver så.. jag blev gravid bland de första gångerna jag o D hade sex:p Såå.. jaa :D Men underbart är det för det, pengar löser sig alltid.. =) För råd har inte vi igentligen heller :P
Oja.. kilalr o tekniska grejor.. det är en gåta för sig själv.. men bara jag har min mp3 blir jag glad :P hehe.. jag är i vecka 21+4 :D Känns som en evighter kvar... suck
Och ni håller på för fullt? beklagar missfallet :/
Postat av: Hannele - Mamma till Kevin
Hej!
Jag är bara nyfiken av mig..har varit med om ett mf innan jag blev gravid igen.
Vilken vecka fick du mf i?
Hittade dig blogg för någon min sen och så :)
Kraam
H
Trackback