Roten till allt...

Nu kommer jag bli lite sentimental. Om ni inte gillar sådant rekommenderar jag er att hoppa över det här inlägget.

Jag tänker nämligen att skriva om M. M, som för mig är roten till allt fint som finns i mitt liv. Eller ja, kanske inte allt, men väldigt mycket av det.

Det finns förhållanden där man tror att man älskar den andre parten. Där allt känns fint, ända tills man börjar hitta fel.
Där felen irriterar en och skapar större och större hål som bara blir mer och mer irriterande, tills allt faller.
Sådana förhållanden har jag haft. Jag är så jäkla lycklig att det inte är så som det är med M.

Med M har jag det andra sortens förhållande. Där det går upp och ner, där det finns fel och kanter redan från början, men där känslan av "Jag älskar den här personen så jävla, jävla mycket" alltid finns med ändå. Där man kan vara rent otroligt arg på sin älskling, men ändå inte få nog av doften av hans hud på morgonen. Där man kan gnälla om vems tur det är att diska men ändå vakna mitt i natten och bli alldeles överväldigad av att han ligger där bredvid och snarkar.
Att han är där.

Jag älskar dig så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0