A typical Teenager

Kul att se att fler och fler av er verkar hitta hit till bloggen! Jag hoppas att ni inte blir allt för uttråkade av att läsa vad jag skriver i alla fall :-)

Nu så har jag planerat klart fotoprojektet, är riktigt nöjd med det faktiskt. Det kommer att bli riktigt snyggt, men frågan är om vi verkligen hinner med allt nu på torsdag. Vi har ungefär tre och en halv timme på oss för runt 30 bilder, så det lär nog inte gå... Vi får väl göra vårt bästa helt enkelt, och om det inte fungerar kalla in folk igen nästa helg :-)

Nu så blir det lite allvarligare ämnen. Jag tänkte skriva lite om det som i tidningarna blivit känd som Stureby-mordet - det vill säga mordet på en femtonårig tjej som dessutom varit lite halvkänd innan som bloggare.
Som de flesta av er vet så fick de två ungdomarna (en 16-årig kille och en jämngammal tjej) sina domar nu i dagarna - ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård.
Jag kom att tänka på just detta fallet eftersom att jag hittade en artikel om detta på GP (du kan läsa artikeln här) och blev lite chockerad.
Jag har nämligen inte följt fallet med särskilt stort intresse då det inträffade i en period då jag tyvärr inte hade tid att läsa tidningarna särskilt noga, men när jag läste artikeln så såg jag ingen av ungdomarna led av någon psykisk störning enligt den rättspsykiatriska undersökningen.
Just dessa ord fick mig att stelna till.
Att ingen av de led av någon psykisk störning.

Den sextonårige killen mördade den femtonåriga tjejen Therese genom att slå henne i huvudet med en pinne och sedan strypa henne. Anledningen till detta var att hans jämnåriga flickvän ansåg att han var tvungen att "gottgöra" henne då pojken kyssts med Therese några veckor tidigare.
Hallå säger jag bara - DET ÄR JU FÖR FAN INTE RIKTIGT KLOKT! Ungdomar som inte är mer än barn DÖDAR varandra - av en anledning som inte ens existerar!
Jag vet att min reaktion kanske är lite sen, men samtidigt så har jag inte tänkt på det innan och jag tycker att det är ett bra exempel på något som jag tänkt mer och mer på den sista tiden.

Det verkar som att vi blir mer och mer egocentriska av oss. Det är bara vi själva som spelar roll, och andra människor blir mer och mer som statyetter, bara statister som inte kan känna/leva/tänka/vara precis som oss.
Kanske har det alltid varit så. Kanske är det att vi blir mer och mer avpersonifierade av internet och samhälle för var dag som går.
Ibland så känns det ju trots allt för oss alla som att vi är våra betyg, våra kläder eller våra snygghetspoäng. För att inte tala om vår plånbok, vår skola eller våra vänner. Och visst, det är inte bra, men att det går därifrån till att man faktiskt idealiserar sitt liv - t ex i detta fall flickvän - till något så otroligt viktigt att en oskyldig medmänniska måste dö för att man ska få känna att det är ens identitet?
Och att det inte ens ska anses sjukt att tänka så?

Du är alltid dig själv. Det spelar ingen roll vad du har för kläder, vad du har för betyg eller om folk säger att du bara är en fyra på snygghetsskalan. För det spelar faktiskt ingen roll - det kanske stämmer, men det hindrar dig inte från att vara du. En människa är så otroligt mer komplicerad än en enda etikett.
Du är alltid dig själv - och du är alltid fantastisk. Liksom alla andra.
Tänk på det, och ta hand om varandra.

Vila i fred Therese Johansson Rojo. Må din död inte ha varit förgäves, utan ha skapat eftertanke.
Vi glömmer dig inte.